.
Ovisshet.. Den är jobbig. Tänk om det visar positivt? Vad gör man? Gråter? Skriker? Att behöva vänta tills slutet av månaden är tortyr i ren form.
Känner mig maktlös. Vill ta knytts rädsla och slänga iväg den. Vill ta hennes smärta, så hon slipper bära den.
Tankar. Miljoner. Gråter på jobbet, Jossan omfamna mig och säger att allt kommer ordna sig. Jag tror inte på henne.
Går ut, det blåser och solen skiner. Ringer till Casper, mobilen vill inte. Skickar. Han ringer, mobilen svarar inte. Skriker. Skriver att han måste komma, jag håller på att gå i sönder.
Han jobbar. Kommer sen, jag tittar på folket som går förbi .
Knytte sms :ar. Jag blir ledsen, hon är förstörd och jag är maktlös.
Hon rör sig försiktigt, det känns som jag går av, säger hon med tårar i ögonen.
I slutet av månaden får vi veta säkert. Jag ber till gud om negativa besked.
